Fielding; Helen; Bridget Jones dagbok; 1996

Bridget Jones dagbokJag har funderat länge på om Bridget Jones dagbok verkligen platsar i Feministbiblioteket. Det är inte helt självklart, men jag tyckte tillslut att fördelarna övervägde.

Bridget Jones har visserligen osund ångest för vikt och alkohol- och matintag, men det är å andra sidan också något som problematiseras. Tyvärr speglar det en värld som många kvinnor befinner sig i. Hon är en hjältinna som kanske inte är den smartaste, men hon lyckas komma från den odrägliga chefen, skaffa sig ett bättre jobb samt snärja den smarta och omtänksamma mannen. Dessutom kan hon inte laga mat och är den slarviga typen.

Jag tycker att det är befriande att hjältinnan inte måste vara supersmart, men ändå kan lyckas med det hon vill. Bridget Jones är definitivt en förebild som inte tar skit och som vågar utmana sig själv. Gång på gång gör hon bort sig, men går hela tiden ur det stärkt. Till exempel håller hon ett tal på en bokrelease och hon är en av få utklädda på ”fnask och präst”-partyt.

Boken kom ut 1996 i Storbritannien och 1998 i Sverige (jag läste den 1998) och runt den här tiden läste jag liknande böcker om tokroliga huvudpersoner som var lite småkorkade och halvt misslyckade.  Alla de böckerna hade gemensamt att huvudpersonerna och författarna var män. Nick Hornbys High Fidelity och Fever Pitch och Erlend Loes Naiv Super är några exempel.  Jag tror att det var därför Bridget Jones dagbok kom att påverka mig så mycket. En vän till mig gillade den inte eftersom Bridget Jones var så korkad, men jag älskade henne precis som jag älskat männen i Hornbys och Loes böcker. Nej, jag älskade henne mer.

Läs mer: Adlibris (engelska), Bokus

4 kommentarer

2 pingar

Gå direkt till kommentarformuläret

  1. Notice: get_user_by_email har upphört sedan version 3.3.0! Använd get_user_by('email') istället. in /customers/3/5/e/feministbiblioteket.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 3853

    Nu var det iofs länge sedan jag läste den, men är hon verkligen så korkad? Hon är väl snarare klantig? En kvinnlig Papphammar?

    Jag som gillar Jane Austen är ju också väldigt förtjust i att den är en parafras på Stolthet och fördom (vilket är tydligare i boken än i filmen, men där filmen lyckas med bästa metaskämtet någonsin genom att casta Colin Firth).

    1. Notice: get_user_by_email har upphört sedan version 3.3.0! Använd get_user_by('email') istället. in /customers/3/5/e/feministbiblioteket.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 3853

      Jag kanske var lite otydlig. Hon är ju inte jättesmart men det var min kompis som tyckte hon var korkad. Och ja, det var verkligen ett genidrag att ha firth i rollen som mark darcy! Scenen då hon intervjuar den riktiga firth är inte med i andra filmen, väl?

  2. Notice: get_user_by_email har upphört sedan version 3.3.0! Använd get_user_by('email') istället. in /customers/3/5/e/feministbiblioteket.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 3853

    Dessutom är den mycket bättre, liksom ärligare, än filmen!

    1. Notice: get_user_by_email har upphört sedan version 3.3.0! Använd get_user_by('email') istället. in /customers/3/5/e/feministbiblioteket.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 3853

      Håller helt med, även om jag tyckte att filmen var bra.

  1. […] Bridget Jones dagbok – Helen Fielding: En kompis till mig sa att hon tillhör Bridget Jones-generationen. Vi som älskade Stolthet och fördom och som drömmer om vår egen Mr Darcy, ja jag tillhör nog också den. Bridget Jones är helt fantastisk även om hon inte är jordens smartaste så lyckas hon ändå tillslut att reda upp sitt liv och få ett bättre jobb och trevligare pojkvän. […]

  2. […] Keyes och Helen Fielding (Brigdet Jones dagbok) får nog ses som de som startskottet för den nya kvinnolitteraturen. Det var vid det här laget […]

Kommentera

Your email address will not be published.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.