Feministbrud på kulturjakt i Baltikum och Kaliningrad

1999 fick jag förmånen att följa med finska Svenska Folkpartiets ungdomsförbund, Svensk Ungdom, på en resa till Baltikum och Kaliningrad. Jag var oerhört spänd och förväntansfull före resan och såg fram emot att se de baltiska länderna (förutom Estland) för första gången. Resan startade i Tallinn, men efter att jag missat båten till Tallinn, missuppfattat när resan startade och inte hade en fungerande mobiltelefon, startade min resa med en buss till Tartu, Estlands näst största stad. Dagen före hade jag inte ont anande följt med min vän Triin på rockkonsert på en stor utomhusarena strax utanför Tallinn. Jag blev stormförtjust i bandet Smilers, en slags Brainpool på estniska. Men det är en annan historia. Nu till resan med de finska mumintrollen.

Tartu

I Tartu ösregnade det. Här är centrum och torget. En mysig stad lyckades jag se mellan skurarna.

Jag i talarstolen i parlamentet i RigaSedan bar det av till Riga och där besökte vi parlamentet. Det var stort och pampigt och hade en gammal inredning. Vi träffade mest kvinnor från det liberala partiet och jag passade på att prata lite om min kommande uppsats i statsvetenskap, om den ryska minoriteten Estland. I Lettland är den ännu större än i Estland, upp mot 50% av befolkningen, och samma regler gäller för ryssarna där, dvs de måste kunna lettiska för att få bli medborgare. Kvinnan jag pratade med började prata om sina morföräldrar om dött i Gulag och jag förstod att ämnet var oerhört känsligt.

Utsikt över gamla stan i Riga

Vi hann med lite andra sevärdheter i Riga. Bland annat var vi på ockupationsmuseet och så var vi uppe i den här kyrkan med en vackra utsikten. Jag minns tyvärr inte vilken det var.

Hotel Turists

Hotellet vi bodde på var oerhört sunkigt. Här ligger jag motvilligt på den fruktansvärda filten på sängen. Hotellet hette Turists och låg en bit utanför stan på andra sidan floden.  På kvällen var vi några som tog en öl i hotellet bar och efter ett tag märkte vi att hotellet kryllade av prostituerade och deras hallickar. En och en droppade för att gå upp och lägga sig, men jag och en kille gick samtidigt och fick därför inte uppleva vad de andra fick uppleva, nämligen att de blev erbjudna kvinnor att ta med upp på rummet.

Jag i talarstolen i parlamentet i VilniusSå gick resan vidare till Vilnius och här står jag i talarstolen i parlamentet där. Den byggnaden var hade inget av Lettlands parlaments glans, utan vara bara en stor betongklump à la Sovjettiden. Faktum var att det var Högsta Sovjet på den tiden det begav sig. I Litauen fick vi också nästan bara träffa kvinnor från det liberala partiet och jag passade även här på att fråga om den ryska minoriteten. I Litauen var den ryska minoriteten under 10% av befolkningen och därför gav man alla medborgarskap utan att kräva något tillbaka. När jag påpekade detta såg kvinnan helt oförstående på mig och svarade att de minsann inte hade några ryssar i landet. Så kan man ju också se på saken.

Sovjeternas hus i Kaliningrad

Detta är by far den fulaste byggnad jag någonsin sett. Det är Sovjeternas hus i Kaliningrad, den fulaste stad jag någonsin besökt. För att kunna bygga detta mästerverk rev man en gammal slottsruin och det mest ironiska av allt är att det inte blev färdigbyggt. Fasaden byggdes färdig efter att jag var där, men det står fortfarande tomt.

Trådbuss i Kaliningrad

De nedgångna trådbussarna och de fattiga män och kvinnor som jobbade som konduktörer på dem, var tragiskt att se.

Jag och Didde utanför kyrkan där Immanuel Kant är begravdHär är jag och reseledaren Didde som bytt glasögon med varandra. Kyrkan i bakgrunden är en av mycket få byggnadsverk som är bevarade från Königsberg-tiden. Här är Immanuel Kant begravd och vi besökte hans grav.Det fanns även ett bärnstensmuseum i ett gammalt hus (som vi besökte men ingen var så imponerad av). Vi var även på stadens zoo. Fruktansvärt tragiskt. Som jag skrev om Peking zoo så är det ju oftast så att regimer som inte bryr sig om sina medborgare, sällan bryr sig om djuren heller.

Alkohol-butik i Tallinn

Vi åkte tåg till Vilnius och sedan nattbuss tillbaka till Tallinn. Väl där skulle de flesta tillbaka till Helsingfors, men alla hade olika avgångstider så vi splittrades i hamnen. Här är jag och Jocke utanför en affär som vi tyckte passade bra efter en resa som inneburit mycket förtäring av alkohol. En rolig händelse i samband med alkoholintag var en kväll i Vilnius när vi var åtta ur resegänget som satt på en pub. Jag var den enda tjejen. Vi blev där erbjuden tjejer som ”sällskap” och Didde påpekade då att det var lugnt eftersom de redan hade en (mig). Servitören spärrade då upp ögonen och sa: Oh, she does you all? Is she a sportman? Didde visste inte riktigt vad han skulle svara utan kontrade med beställningen: Seven vodka juice and one Baileys for the sport.

Jag dricker cider i Tallinn

Trots tröttheten tog jag och svenska Leif en öl/cider i väntan på båten hem. Det hade varit en fantastisk rolig resa som innebar massa nya intryck och även nya vänner.

Lämna ett svar

Your email address will not be published.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.