Eurovision Song Contest 2019 – en bra låt och rätt land vann

Eurovision Song Contest 2019

Min analys av gårdagens Eurovision Song Contest var att en bra låt vann och kanske framförallt representerade den rätt land. Inte så att Nederländerna prompt borde vinna, men det är ett land med en historia av bra musik och de har också vunnit festivalen flera gånger. Dock senast 1975. Duncan Laurence låt Arcade var inte min främst favorit, men den var bra. Det var roligt att Nederländerna återigen står som segrare.

Jag älskar Eurovision och för mig är det viktigt att festivalen finns kvar och är intressant för så många som möjligt i hela Europa. Därför ser jag positivt på att ett land som Australien tillåts tävla. Det är inte Europa, men väl ett land som är stora inom musik och som skapar ett intresse för tävlingen. Jag tycker att det är tråkigt att Storbritannien inte bryr sig ett dugg, men samtidigt tacksam över att de är med. Det är också viktigt att segrarna kommer från olika länder och att det inte upplevs som att bara länder från en viss region vinner.

John Lundvik var bra igår. Jag tyckte att låten höll gentemot motståndet, men Sverige ska inte vinna jämt. Ok, det gör vi inte, men snart är vi förbi rekordlandet Irland som prenumererade på segrar på nittiotalet. Jag tyckte inte att Too late for love var så bra att jag sörjde att den inte vann. Det var för övrigt inte heller någon låt som stack ut i år, inte som text 2006 (Lordi, Finland), 2009 (Alexander Rybak, Norge), 2010 (Lena Meyer-Landrut, Tyskland), 2012 (Loreen, Sverige) och 2014 (Conchita Wurst, Österrike). I år var det flera bra låtar, men ingen självklar vinnare.

Jag tyckte att resultatet visade att både jury och telefonröstning behövs. Jurygrupper har fortfarande invanda självklara mönster och Cypern sätter en tolva på Grekland oavsett. Telefonröstningen har en tendens att leda till grannröstning och en viss favör för lite galna bidrag. I ett startfält med en självklar vinnare, såsom de exempel jag nämnde ovan, spelar det oftast inte någon roll. De vinner ändå. I ett startfält som gårdagen kände jag att båda delar behövdes. Jag är tacksam över att Norge inte vann och jag kan leva med att Sverige inte gjorde det heller.

(Just det, jag kanske borde säga något om Madonna. Det var sjukt stort, men tyvärr uteblev mina rysningar. Detta trots att hon sjöng en av de bästa låtarna som någonsin spelats in.)

Lämna ett svar

Your email address will not be published.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.