Recension: Forster, E M; Ett rum med utsikt; 1908

Ett rum med utsiktNu ska jag recensera en bok jag läste för flera år sedan. Ett rum med utsikt av E M Forster är en bok från 1908 och är kanske mer känd för filmen med Helena Bonham Carter från 1985. Jag läste boken efter att ha sett filmen kanske inte 100 gånger, men många. Jag skulle gissa att jag läste boken för 10-15 år sedan så den här texten kommer förmodligen att vara starkt färgad av filmupplevelsen.

Anledningen till att jag skriver om den här boken nu är att jag läser Sex and vanity av Kevin Kwan som bygger på den gamla boken. Ett rum med utsikt ifrågasätter normer och mansrollen, så den kan väl passa in i Feministbiblioteket även om E M står för Edward Morgan. E M Forster var homosexuell och homosexualitet var ett tema i hans senare böcker.

Lucy reser till Italien med sin kusin Charlotte, som ska fungera som förkläde. På resan träffar hon den mycket speciella och frigjorda George. Efter en skanaldscen där Charlotte kommer på Lucy och George att kyssas, beger de sig brådstörtat tillbaka till England. De ingår en pakt om att inte berätta om det som hänt för någon. I England förlovar sig Lucy med den något stela, men rika mannen Cecil. Hennes känslor ställs helt på ända när de nyinflyttade personerna i byn visar sig vara George och hans far.

Ett rum med utsikt är en kärlekssaga från början av förra seklet, men boken har mer svärta än var filmen har. Jag läser på Wikipedia att boken ändå är en av Forsters ljusaste, men minns att den var betydligt mindre glättig än jag upplevde filmen. Stora skillnaden mellan filmen och boken är att boken fortsätter efter att filmen har slutat och det är där som boken mörknar något.

George upplevs som konstig av omgivningen, men han är mer en tänkande varelse och går rejält utanför normen mot hur mån skulle uppträda på den tiden. Lucy vill bryta mot normerna, men faller först i fällan att förlova sig med en man som hon tror att omgivningen förväntar sig att hon ska gifta sig med. Hon har en betydligt mer liberal familj än så, så ingen blir gladare än mamman och brodern den dagen hon bryter med Cecil.

Jag tycker att det är spännande att många av de män jag läst från långt tillbaka i tiden och som skriver kontroversiella och mot det feministiska hållet, ofta är homosexuella. Kanske är det så att de kan se att rådande normer faktiskt missgynnar kvinnor, precis som det missgynnar de själva. Jämför med exempelvis Federico García Lorca. Det är klart att boken inte är helt igenom feministisk om man jämför med litteratur idag, men boken ska läsas i sitt sammanhang och det är spännande att se att det fanns moderna män redan på den tiden.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.