Albrecht, Julia & Ponto, Corinna; Patentöchter; 2010

Patentöchter1970-talet i Västtyskland präglades av terrorismen signerad Rote Armee Fraktion (RAF). De mest kända medlemmarna, Ulrike Meinhof, Andreas Baader och Gudrun Ensslin, fängslades 1972 och efter det syftade terrorhandlingarna huvudsakligen till att få dem fria. Allt kulminerade i oktober 1977, under det som kallades Deutscher Herbst, den tyska hösten, då Ensslin, Baader och Jan-Carl Raspe tog livet av sig i fängelset efter att kapningen av ett Lufthansaplan misslyckats. Meinhof hade tagit livet av sig året före. Den kanske mest uppmärksammade skildringen av perioden på senare år är filmen Der Baader-Meinhof komplex, som bygger på en bok med samma namn av Stefan Aust. Nu har en ny bok – Patentöchter: Im Schatten der RAF – ein Dialog – ifrågasatt Austs bild och vållat stor debatt i Tyskland.

Boken utgår från mordet på Jürgen Ponto, chef för Dresdner Bank, som sköts ihjäl sommaren 1977 i sitt hem av Christian Klar och Brigitte Mohnhaupt. Med var också Susanne Albrecht, dotter till Pontos bästa vän. Susanne Albrecht kände familjen väl och var alltid välkommen och därför kunde mördarna ta sig in i Pontos hem. Efteråt spreds bilden av att Susanne Albrecht varit ett offer och inte delaktig. Den bilden delade inte Pontos familj och efter dådet splittrades familjerna Ponto och Albrecht. Från familjen Pontos sida menade man att Albrecht hade haft en skyldighet att informera om dotterns radikalisering. Susanne Albrecht flydde efter dådet till DDR och kunde gripas och ställas inför rätta först 1991.

2007 tog Susannes lillasyster – och tillika Jürgen Pontos guddotter – Julia Albrecht kontakt med Corinna Ponto, Jürgen Pontos dotter. Det var detta möte som så småningom resulterade i boken Patentöcher, som betyder just guddöttrar. (Corinna Ponto är även guddotter till Susanne och Julias pappa.) I filmen Der Baader-Meinhof komplex finns en scen där Klar, Mohnhaupt och Albrecht flyr från brottsplatsen. Susanne gråter hysteriskt över att allt gick fel och över att hennes och familjens vän nu är död. Den scenen bygger på ett vittnesmål från Peter-Jürgen Boock, som körde flyktbilen. Under rättegången 1991 fick Julia höra Susanne berätta hur hon själv varit med och planlagt dådet.

Corinna Ponto beskriver hur man i Tyskland delvis kommit att acceptera förövarnas version av händelserna under 1970-talet. För RAF var det inte enskilda personer som angreps, utan system och strukturer. På så sätt finns inte heller några individuella offer. Den bilden har fått starkt genomslag i historieskrivningen och gjort att familjerna till terroristernas offer har upplevt att deras sorg inte tagits på allvar.

Patentöchter visar hur lätt individuella offer och lidande glöms bort när historien ska skrivas. Den visar också hur lätt kvinnor slentrianmässigt kan bli tagna för offer, utan eget ansvar. I själva verket spelade kvinnor stor roll i den tyska terrorismens tillkomst. Det var Ulrike Meinhof och Gudrun Ensslin som stod för mycket av rörelsens ideologi. Bland medlemmarna fanns många kvinnor och flera av dem var beredda att döda oskyldiga för att nå sina politiska mål.

Läs mer: AdlibrisBokus (finns bara på tyska), Magasinet Neo

2 kommentarer

3 pingar

  1. Notice: get_user_by_email har upphört sedan version 3.3.0! Använd get_user_by('email') istället. in /customers/3/5/e/feministbiblioteket.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 3840
    • sven erik hansson on 7 mars, 2014 at 11:42
    • Svara

    Ursäkta.
    Vad är det som förenar den svenska ”kultureliten” Jo,alla är de väldigt intresserade av Bader-Meinhof gruppen.Man kan ju tycka att det finns andra saker som också är intressanta när det gäller efterkrigstyskland.
    T.ex hur Väst-Tyskland reste sig ur ruinerna och blev det ekonomiska undret i Europa.Sådana böcker saknas helt i den svenska bokfloden.

    1. Notice: get_user_by_email har upphört sedan version 3.3.0! Använd get_user_by('email') istället. in /customers/3/5/e/feministbiblioteket.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 3840

      Vad roligt att du räknar mig till kultureliten 🙂

      Jag kan hålla med om att det finns mycket annat som är viktigt och intressant. Jag har själv varit intresserad av RAF sedan högstadiet och har läst allt som jag har kommit över. Den här boken finns inte översatt till något språk vad jag vet. Jag har läst den på tyska. Det är svårt att förklara ett nördintresse, men i vilket fall som helst har det mycket lite att göra med vad som är viktigast eller mest relevant att lära sig mer av.

  1. […] försökt att teckna en bild hur det var att leva som kvinna i 1950-talets Tyskland, den period då medlemmarna i Rote Arme Fraktion växte upp. Hirsch har träffat kvinnor från båda sidor det som skulle bli muren och kvinnor som […]

  2. […] två favoriter är fackböckerna, som jag också läst på tyska, Patentöchter av Julia Albrecht och Corinna Ponto och Endlich wieder leben av Helga Hirsch. Den första handlar om […]

  3. […] ju på tyska så en del böcker lär få följa med hem. Sist köpte jag en riktigt bra bok om Baader-Meinhofligan och en om […]

Kommentera

Your email address will not be published.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.